bokbloggenillusioner

Jag har läst igenom alla inlägg igen och måste bara återkoppla till två saker, dels att min första uppfattning om illusioner som en lycklig kärleksbok var fel och att jag hela tiden återkommer till att vi människor alltid varit lika till sinnet genom historien.
Det här är något jag verkligen tror på, att människor i alla tider strävat eftersamma saker (kärlek,lycka,trygghet) och att tiden mest specifierat exakt vad det här har inneburit. En snubbe som hette Maslow beskrev det här på ett väldigt bra sätt i sin behovstrappa, där primära (mat,tryghet,vatten) behov alltid föregår sekundära (tex.självförverkligande) och det då kanske inte är så ologiskt att våra drömmar idag är mycket större än de tidigare varit.

Om man tänker i dessa banor kan man också konstantera att kärleken idet här avseendet faktiskt är odödlig. Kärleken ändrar ju (tillskillnad från de andra behoven) aldrig skepnad, det spelar ingen roll om du lever på stenåldern, medelttiden eller idag kärlek står fortfaranade för att man älskar någonting.

Nu när jag skriver det här kommer jag och tänka på Björn Ranelids (skitdåliga!!) Melodifestivalsbidrag
" kärleken är ett mirakel..."

Nu är jag färdig med bloggandet för den här gången, tjing!